Att tvingas över på den ”andra sidan”

Sedan jag började plugga har journalist varit mer av en ut- än inlasningsbransch. De där bananskalen förekommer. Men det finns också något sjukt med hur det funkar. Allra tydligast blir det i jämförelse med vänner som gör helt andra saker. Som undrade om jag fick bostaden betald när jag började vikariera i Stockholm (jag hade ju ändå sagt upp mej). Eller hur ögonen vidgas förvånat när jag förklarar begreppet utlasning. För dem är inlasning något som liksom alltid sker.

Vissa journalister fortsätter i vikarie- och projektsvängen ett bra tag. Kanske i väntan på en fast tjänst, kanske av ohejdad vana. En del lämnar, går vidare, till något tryggare. Flera landar i informatörs/kommunikatörsbranschen, den så kallade ”andra sidan”.
Tyvärr. För jag tror, vet, att många kompetenta och drivna personer verkligen gör grym nytta som journalister.

Kom att tänka på det när jag tidigare i dag läste det här. Och blir uppgiven när jag läser det här.

Annonser
Det här inlägget postades i Uncategorized och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s