Söndagslyssning 5

Pipeline i Sundsvall. Det var där jag fick mina första konsertupplevelser som svartklädd tonåring med färgat hår (ibland i fyra nyanser beroende på hur långt jag lät utväxten gå innan nästa svarta dos fick slita ytterligare på det där lockiga burret). Lokalen var perfekt för spelningar med nära publikkontakt. Desto jobbigare för härjiga artister som Bob hunds Thomas Öberg. Att scenen var rätt liten gjorde väl inte så mycket men det blev svårt för honom att hoppa, studsa, stå på stolar utan att dänga huvudet i taket.

Spelningen minns jag hur som helst som fantastisk, energisk, annorlunda. Bob hund är ett genuin liveband som visserligen gjort en sjukt fin liveskiva – men som verkligen bör upplevas på riktigt. Festivalspelningar, små klubbar, dagtid eller på natten spelar ingen större roll. Dina ben dansar lika frenetiskt ändå.

Att bandet september kör stumfilmsmusik i Stockholm känns för övrigt som något en inte får missa. Det börjar bli några år sedan jag såg dem senast.

Advertisements
Det här inlägget postades i Uncategorized och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s